Mitt i natten den åttonde juli i år var min vän Darek och jag i Himmlers bunker. Den kusliga känslan av att befinna sig inne i en av historiens ruskigaste mäns krigsbunker förstärktes av nattens ljud och mörker. En känsla av närhet, obehag, nyfikenhet och ödmjukhet infann sig. I tystnaden tänkte vi båda på de offer den mannen var skyldig till, därav ödmjukheten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar